City Of The Day

I nästa inlägg kommer ni att få möjlighet att ta ställning i en fråga!

Men först måste jag bara berätta om min erfarenhet när det gäller rättsystemet i vissa länder. Jag var väll just fyllda 17 år när händelsen inträffade. Cyklade sent från jobbet någon gång efter 23. Genade som vanligt genom parken när jag hörde rop om hjälp. Jag stannade upp och försökte lokalisera varifrån rösten kom? I månskenet såg jag då tre personer i gräset intill ank- dammen. Först trodde jag att de bara busade där i gräset men tjejens rop var äkta, hon var rädd och skräckslagen.



Jag samlade modet och gick fram till dem, ena av grabbarna la benen på ryggen direkt men den andra var väldigt förbannad på mig och gick till angrepp. Nu när det var bara en motståndare kvar försvann min rädsla och ilska vällde fram, tro mig, jag bankade skiten ur han ordentligt.

Tjejen var fortfarande väldigt omskakad så jag hjälpte hon till polisen med grabben framför oss. Väll framme hos polisen så ringde han, antagligen till sin far för 10 - 15 minuter senare kom en man samtidigt som tjejens far. När papper var påskrivna gick vi hem.

20 dagar senare blev jag kallad till tingsrätten, som vittne trodde jag. Men inte, jag var den anklagade, kontenta av min insats, 30 dagar fängelse för misshandel och dryga böter som jag inte hadde råd med. Det blev inget åtal för försök till våldtäkt, det blev som det vackert kallas förlikning mellan parter.



Blev jag besviken? Oh ja, gissa bara men tjejens far betalade mina böter och tjejen var på besök hos mig var och varannan dag så jag klarade mig rätt hyfsat.

Skulle jag göra om det? ABSOLUT, det gjorde jag senare under åren vid flera tillfällen och förlorade en och annan tand men det var det värt.

Jag skulle bli väldigt glad om vi skulle börja bry oss mer om varandra en vi i allmänhet gör och ingripa då nöden så kräver.



Var rädda om varandra



Zack